BIackface i Iran (SiahBazi)
Något som bär på spår av afro-iraniernas historia är ett teaterspel som kallas SiahBazi (Svart Spel) سیاه بازی
Ordet Siahbazi som grovt översatt idag kan sägas betyda falskspel eller ”bullshit”, alltså ett sorts teater som döljer de verkliga motiven, är en typ av teaterunderhållning som förekommer inom Nagali-teatertraditionen som berättar iranska historier vidare.
Inom denna form av underhållning förekom bIackface och med SiahBazi spreds fenomenet in i mellanöstern samt Iran i mitten av 1800-talet. Den första historien om blackface i Iran
finns dokumenterad från harem-hus under Naser-e Edin shah Qajars period runt 1848-1896.
Blackface är en term som används för en form av sminkning, oftast använt av icke-svarta personer, för att representera en karikatyr av en svart person.Inom amerikansk och brittisk teater- och filmhistoria var blackface vanligt förekommande i över hundra år, men skedde också på andra platser i världen. I mitten av 1900-talet skedde dock ett socialt uppvaknande kring denna sorts teatersminkning och röster som dittills blivit tystade talade om hur den befäster rasistiska stereotyper.
I Iranska harem på 1800-talet framfördes denna sorts föreställningar av en grupp som bland annat inkluderade afrikaner och
som var helt klädda i pärlor och som kallades för morvaridposh. Medlemmarna var en sorts clowner och ledaren av gruppen, Karim Shirei, var huvudclown i gruppens föreställningar.#bIackface #SiahBazi
Underhållning var vanligt förekommande i Naser-e Edins slott under hela året men mer under höst, vinter och vår än sommaren. Denna typ av underhållning kallades för teater rohozi eller takhtehozi, vilket betyder på poolen. Namnet kommer från traditionen att man när slottets pool frös under vintern täckte den med en träskiva och använde den som teaterscen.
Runt 1925 förändrades dock mycket i och med att Irans nya Shah, Reza Shah Pahvlavi, tog över makten i landet och Qajar-dynastin rasade. Den forna generalen hade behållit sitt inflytande över den persiska kosackbrigaden samtidigt som han blivit utsedd till statsminister av den forna Shahn. Det hela ledde till en statskupp där Reza Shah tog makten, vilket innebar slutet för Qajar-dynastins närmare 144 års långa herravälde.
I och med Reza Shah Pahlavis styre kommer många förändringar. Han följer en mer västerländsk utvecklingsplan. I hov och harem blir de flesta slavar frisläppta och utslängda och de forna slavar som har kraft och lite pengar skapar jobb för sig själva. En av dessa var en man som hette Ghanbar, som grundar en kafeteria i Tehran kallad Kafeteria Ganbar (Gahvekhane Ganbar) قهوه خانه قنبر där han samlar upp forna
slavar från Qajar-dynastins hov och harem och fortsätter med samma typ av föreställningar
Ganbar var en svart man från Habashi. På kafeteria Ganbar samlades många av de svarta personer om kommit ut ur harem och likaså alla i staden Teheran som ville se siabazi.
Folk från Afrika som hölls som slavar i Persien kom från olika områden och delades ofta in i olika grupperingar beroende på detta. Dessa var Bambasis – från Abessinien (nuvarande Egypten), Nobis – från Nubien, södra Egypten och norra Sudan samt Habashis från det Afrikanska inlandet.
Tyvärr finns det inga afro-iranier kvar i staden Teheran på grund av att av dem som togs som slavar arbetade kvinnorna i harem, åtskilda från männen. Många av männen va dessutom kastrerade.
https://ajammc.com/…/the-afro-iranian-community-beyond-haj…/
https://www.academia.edu/…/Qajar_African_Nannies_African_Sl…
https://brocku.ca/huma…/history/faculty-staff/behnaz-mirzai/
https://atlantablackstar.com/…/from-iran-to-peru-10-coun…/3/
https://www.asriran.com/…/%D8%B9%DA%A9%D8%B3-%D9%87%D8%A7%D…
https://noicon.tumblr.com/…/the-face-of-enslavement-of-blac…
https://fa.wikipedia.org/…/%D8%AC%D8%B9%D9%81%D8%B1_%D8%B4%…
https://ajammc.com/…/why-are-iranian-americans-laughing-at…/
https://fa.wikipedia.org/…/%D8%B3%DB%8C%D8%A7%D9%87%E2%80%8…
https://setare.com/…/%D9%87%D9%85%D9%87-%DA%86%DB%8C%D8%B2-…
https://www.fardanews.com/…/%D8%AA%D8%B5%D8%A7%D9%88%DB%8C%…
Läs mer
Kommentarer
Bli den första att kommentera.