Tamarindpasta istället för Malerone tabletter!

Det är många som tror att tamarind kom till världen från Indien, på grund av sitt latinska namn Tamarindus Indica, eller det arabiska namnet tamr hindī som betyder indisk dadel. Men faktum är att ärtväxten har sitt ursprung i Afrika och inte enbart har sin historia i matlagning utan sedan länge har figurerat inom läkekonsten. 

Det är heller inte många som vet om att tamarind egentligen inte är växtens namn.

Ordet tamarind kommer egentligen från torkningsprocessen av frukten och är namnet på den sjunde fasen av torkningen av en frukt, växt eller ett bär. I den traditionella persiska medicinen är torkningen uppdelad i de sju faserna Talj, Balj, Khalal, Basr, Gasb, Rotab och Tamr (eller Khorma på persiska, vilket betyder torkad dadel). I Iran har man alltid försökt  hitta en balans mellan motsättningarna för att kunna skapa en harmonisk och balanserad rätt och torkningen fungerar bra för att byta natur på frukter och bär.

Anledningen att man började torka olika växter var för att kunna ändra deras natur och använda dem för att bota diverse sjukdomar. Smaken hade ingen stor betydelse på den tiden frukten började användas som medicin.

Tamarind är en liten grön ärtväxt som innehåller sex till tolv frön, till skillnad från afrikanska och västindiska sorter som har kortare fröskidor som innehåller en till sex frön.

Fruktmassan är ätbar. Den hårda gröna massan av en ung frukt anses vara för sur, men syrligheten varierar mellan olika kultivarer och vissa söta tamarind har nästan ingen syrlighet när de är mogna. Utöver att växten blir sötare anses den mogna frukten vara mer smakrik. 

Soltorkningen handlar i första hand om att omvandla en frukt eller bönas natur från varm till kall. Den kalla naturen hos maten anses vara mer skadlig för kroppen än den varma.

Man kan också dela in sjukdomar i kalla och varma naturer, där allvarligare besvär som hjärtinfarkt anses vara kalla och lättare som allergier anses varma.

Resistansen hos tamarind är stor. Till skillnad från andra växter med kall natur bibehåller den sin kyla hela vägen genom de sju faserna i torkningsprocessen.

Detta upptäcktes tidigt vara en positiv egenskap i utvecklingen av botemedel mot diverse sjukdomar. Tamarind har en dokumenterad historia som febernedsättande medel, för att hjälpa till med matsmältningen och används också för att döda bakterier; bland annat används den som marinad för fisk av denna anledning. 

Det är också på grund av dessa egenskaper som tamarind förekommit i kampen mot malaria, då den dämpar feber och tros motverka bakterier i levern.

Ursprungligen kom tamarind från Afrika och trädet är än idag heligt i Madagaskar. Men för att kunna sälja växten vidare krävdes det att den torkades och transporterades, och detta var något Indierna var kunniga i. De hade kunskapen och handelskapaciteten till att torka ärtväxten och föra den vidare till resten av världen, däribland Persien som var en viktig plats för handel mellan öst och väst. Denna handel ledde till att frukten uppkallades efter indierna.

Tamarind förekommer markant mycket mer i det sydiranska köket än resten av Iran. Detta då odlingen av tamarindträd enbart förkommer i provinsen Balochistan, eller Chitchak som den heter i folkmun, i södra Iran. Detta beror till stor del på det varma klimatet vilket tamarind behöver för att växa. Behovet av växtens kyla har också varit större här än på andra platser med mildare klimat, inte minst för att Bellochistan är en malariazon och växten visat sig användbar som botemedel. Det finns också teorier om att Ostindiska kompaniet hade något med den begränsade utspridningen att göra, då de ville att makten och produktionen skulle ligga hos indierna, och därmed Storbritannien och därför bland annat spred rykten om att mor- och farmödrar i och med att de såg tamarindträdet snart därefter dog. 

Uthålligheten hos tamarindträdet är stor. Dess rötter är djupa för att tåla kraftiga vindar. Trädet bär frukt från sju till tio års ålder och kan ge frukt i uppåt 200 år och vidare.

Den intresserade kan hitta mer information och recept med tamarind i Det Afroiranska Köket.