YALDA

Kan mindre nötkött och mer lammkött i det persiska köket bero på religionen Zoroastrismen?

20 december vilket motsvarar den 30 dagen i den iranska månaden Azar Kvällen är känd som Yaldanatten, årets längsta natt, och firas i hela Iran. Ordet Yalda, som betyder födelse, har sitt ursprung i det syriska språket (en variant av arameiska ) Många kopplar idag detta till religionen Zoroastrism men man har hittat spår av Yaldafirandet i den tidigare Mithraismen (den kallades för Ain-e mehr, مهرپرستی) en religion som fanns i Iran före zoroastrismen.

Under Yaldanatten lägger iranier upp en duk med sju torkade frukter och nötter på en skål med granatäpple. Den torkade frukten och nötterna påminner om Lorkduken (لرک یا آجیل هفت مغز) en duk som zoroastrier lägger upp vid sina ceremonier(bild nr 1-2).där frukterna och nötterna symboliserar den skörd man sparat inför vintern. Färgen på granatäpplet symboliserar solens goda kraft.

Ett av de äldsta spåren från Mithrakulturen som arkeologerna funnit finns i den forntida staden Persepolis Apadanan, belägen nära staden Shiraz Där kan se motiv av kampen mellan lejonet och tjuren Lejonet, som symboliserar solen (Mithra) och den varma kraften, krigar alltid mot tjuren som står för jorden och den kalla kraften (bild nr 3).

Förr var det var väldigt svårt att veta exakt vilken dag man skulle fira Yalda. Den antika iranska almanackan var rörlig, påverkad av klimatändringar. I den gamla almanackan hade man några extra timmar per år som inte räknades till året (skottdagar). Det vill säga året var 365 dagar plus några timmar. Dessa extra timmar blev efter några år till en hel månad som kallades skottår (سال کبیسه kabise). Detta innebar att man i efterhand kunde se att månaderna rörde sig, så att man aldrig kunde veta exakt när Yaldanatten inföll, om man inte hade en bra astronom med sig, vilket de flesta vanliga människor inte hade. På grund av detta firade man Yalda under två olika perioder. Perioderna kallades för chelle-e bozorg, som betyder "de första 40 nätterna", och chelle-e kochak, "de små reste-rande 20 nätterna". Detta gällde fram till omkring tusentalet, då Omar Khayyam etablerade sin nya almanacka som kallades Jalali (گاه‌شماری جلالی), vilket gjorde det mycket lättare att veta vilken dag man skulle fira med hjälp av vårdagjämning.
Under Yaldanatten är det mycket fokus på solguden Mithra ( ایزد خورشید). Till myten och legenden hör djurslakten med en mithrakult där man ansåg att sa att tjurens blod som rann ut på marken bidrog till fruktsamheten.
I de flesta persiska ceremonier som man höll under mithraismen,tillagade man någon form av Halim-( هلیم-حلیم Hleem-haress- haris harisa )، Som är en sorts gröt av havre eller vete, med nötkött. Folk sköt upp annat arbete och började röra om i gröten tidigt på kvällen. När solen stiger upp och havren/veten koncentrerats till att hålla samman med köttet så bedöms gröten vara redo att ätas. Alla medlemmar av samhället var delaktiga i tillagningen och grötens lim-liknande konsistens sågs som symbol för ett välfungerande samarbete där man höll ihop.(bild nr4)
Senare i Gathassångerna och Avesta, bevarade fragment av forntida uppteckningar, heliga zoroastriska boksamlingar, kan vi se att profeten Zarathustra själv inte rekommenderade slaktningen av nötkreatur, utan att man istället för att slakta tjur eller ko och dricka dess blod skulle fira med att dricka saften från örtväxten Haoma (Rusdryck Haoma-Hom) i ceremonier (bild nr5).
Så småningom fick denna växt ta större plats i ceremonier och nötkött började bytas ut mot lammkött eller får.(Tjuren blev senare, förmodligen av ekonomiska skäl, ersatt av fåret)

Får heter Gosefand eller Gosepand (گوسپند) på persiska, där go kommer utav gav som betyder nötkreatur och sepand kommer från sepenta som betyder helig i Avestan.

Det är intressant att veta att Yaldanatten, som nuförtiden infaller den 20 december eller den 30 Azar i den persiska kalendern, inte bara firas för Yaldas skull. Den 20 december år 233ek bestämde den zoroastriske mobaden (överteprästen) Ardashir Papagan att zoroastrismen skulle vara statsreligion. Det var under tiden för Sasaniderna, som var en dynasti runt åren 226 – 640.

I Persien har man länge använt sig av en grekisk alternativmedicin som idag kallas för Humoralism( humoralpatologin) طب جالینوسی Denna blev i sin tur inspirerad av Zoroastrismen i Persien. Zoroastrismen hade en dualism där man skulle få balans mellan motsatser. Nötkött presenterades som att tillhöra den kalla naturen, och det gjorde även vintern och natten. Därför rekommenderas det inte att äta nötkött på nätter under vintern. Idag ser man absolut inget tillagning av nötkött vid zoroastriska ceremonier i Iran. Men detta beror inte enbart på rekommendationerna från Zarathustra utan efter influenser från Parsismen. Parsismen kom till då persiska zoroastrier flydde från Iran till Indien (då islam kom till Iran) och blev mycket framgångsrika där. De hjälper idag de zoroastrier som finns kvar i Iran att hålla zoroastrismen vid liv. På grund av att de blivit influerade av hinduismen, där kon är helig, och att de har ett finansiellt övertag, har de påverkat zoroastrierna i Iran till att undvika nötkött vid sina ceremonier.
Än idag äter iranierna därmed sin Halim (haressa) mestadels med lammkött och ofta tidigt på morgonen.

Bild Rozbeh Javid